fredag 4 november 2011

We won't fade into darkness

Kom just hem ifrån ännu en ganska händelserik kväll. Jag gillar såna! Dom förgyller.
Ikväll hamnade jag på ett random födelsedagsfirande på en klubb på Stureplan, och det visade sig bli riktigt trevligt. Har dansat fötterna av mig, så det ska bli skönt att sova nu. På vägen hem så var det fest på tunnelbanan igen, Snyggaste Pappan i Stockholm stod där med sin gitarr och spelade. Folk hade satt sig ner runtomkring för att lyssna, det var nästan lite andäktigt. Mitt i allt tog en vindpust hans pengar ur gitarrfodralet och blåste ner på spåret, men han hoppade ner och och klättrade glad upp med en tjugolapp i handen. Han tittade så fint på folk, och det verkade som att det var många som kände honom. Jag tänkte att jag också skulle vilja göra så där, spela på gatan och lära känna människor.

Jag hade 28 minuter tills min tunnelbana skulle gå så jag satte mig ner på golvet bredvid en kille som också väntade, och vi satt första parkett och lyssnade tillsammans och pratade om sånt man kommer att tänka på då man väntar på sin tunnelbana mitt i natten. Det var sjukt fint på något sätt.


Kvällens soundtrack.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar