Finn ett fel

Vad ser det ut som, I'm the girl from the north country

http://www.youtube.com/watch?v=CVVsEVnxcvQ

Nåt av det bästa som sänts på svt.

Sommartider hej hej!

Firade midsommar med dessa skönheter. Det kändes som en av de första riktiga sommarkvällarna. Vinterpälsen rök också i slutet av kvällen, bättre sent än aldrig. Och nu ladies & gentlemen så har jag jobbat min sista jobbdag och kan därmed meddela att jag har sommarlov, på riktigt. Happy as a clam!

Livet är inte tråkigt

Senaste tiden har varit spännande. Jag har åkt av och an till grannlandet i olika syften men för tre veckor gjorde jag min viktigaste resa och åkte till Göteborg för att söka in till Wendelsbergs folkhögskolas musikdramatiska utbildning. Under tiden i Indien hade jag bestämt mig för att söka och jag åkte bussen från Stockholm och jag var nervös som en sjundeklassare som ska börja högstadiet. Skolan ligger en liten bit utanför Göteborg och är vacker som ett slott. När jag satt där och åt frukost första morgonen kunde jag inte tänka mig att det faktiskt skulle kunna bli så att jag skulle få spendera mina kommande två år där. Vi var 85 stycken som sökte och i början av dagen fick vi nummerlappar och blev indelade i mindre grupper som vi umgicks i medan vi väntade på att få göra vårt prov. När dag etts prov, monolog och sång, var över kände jag mig så lättad, och jag kände mig som en hjälte bara över att ha vågat ställa mig där framför juryn. På kvällen skulle vi få reda på vilka som gått vidare till dag två. Jag hittade nummer 158 mitt på anslagstavlan och jag trodde inte det var sant! 40 hade gått vidare. Efter dag två med koreografi, gruppövning och egen vald sång skulle 40 bli 20. Jag åkte hem från Göteborg glad, men fortfarande väldigt osäker på om det skulle gå vägen. Tre dagar senare får jag ett lite för tjockt brev för att bara innehålla ett nej tack och det visar sig att jag blivit antagen. Då fattade jag, att allt är möjligt, om man bara vågar vara lite crazy ibland.

Så i höst blir det Göteborg!!

Det är fint med livet, att det kan överraska en så. Och som inte egentligen är tråkigt och intetsägande utan tvärtom magiskt och fullt av fest och konfetti i luften och lyktor hängande i taket.

Här är sången jag sjöng dag två.

Rembihnútur

 

Sing me something in hopelandic and I'll be just fine. 

Kanske man borde se dessa killar live i sommar. 

The one with the studsboll

Idag hittade jag en studsboll på mitt rum, och jag tänkte här ska studsas! Kvällen var gjord. Det är ju svinkul att studsa studsboll! Ända tills studsbollen gick i två delar. Buhu. Men utöver denna traumatiska incident så har jag haft en bra dag.

När jag kom hem så diskade jag och sjöng med mitt spotify library. Och blev påmind om bra stuff som människor skrivit. Vill citera Winnerbäck för att han är så jäkla klok och bra på alla sätt och vis.

Som du kanske redan sett
Första snön kom inatt
Nu flyttar vi med fåglarna som trotsar Atlanten.
Har du hittat rätt?
Kan du höra ditt skratt?
Kan du leva vid en brant med ena foten över kanten?
Vi vinner ingen tid
Och vi får inte vänja oss för då är allting förstört
Jag är hos dig igen
Som du kanske redan hört

- Lars Winnerbäck

Damien

Hej hallå fantastiska bortglömda låt.

Dagboksutdrag

Ju mera jag reser och ju mer städer jag ser desto mer tenderar allt att likna ett skämt. Har du känt så nångång? Vad är gator och hus och människor som går till jobbet? Vilket påhitt. Och så orden "London", "Paris", "Dublin". Känns som att jag inte riktigt köper det.  

Money is just a piece of paper - Lisa Miskovsky.

Nej, jag är ute efter något annat...