Livet är inte tråkigt

Senaste tiden har varit spännande. Jag har åkt av och an till grannlandet i olika syften men för tre veckor gjorde jag min viktigaste resa och åkte till Göteborg för att söka in till Wendelsbergs folkhögskolas musikdramatiska utbildning. Under tiden i Indien hade jag bestämt mig för att söka och jag åkte bussen från Stockholm och jag var nervös som en sjundeklassare som ska börja högstadiet. Skolan ligger en liten bit utanför Göteborg och är vacker som ett slott. När jag satt där och åt frukost första morgonen kunde jag inte tänka mig att det faktiskt skulle kunna bli så att jag skulle få spendera mina kommande två år där. Vi var 85 stycken som sökte och i början av dagen fick vi nummerlappar och blev indelade i mindre grupper som vi umgicks i medan vi väntade på att få göra vårt prov. När dag etts prov, monolog och sång, var över kände jag mig så lättad, och jag kände mig som en hjälte bara över att ha vågat ställa mig där framför juryn. På kvällen skulle vi få reda på vilka som gått vidare till dag två. Jag hittade nummer 158 mitt på anslagstavlan och jag trodde inte det var sant! 40 hade gått vidare. Efter dag två med koreografi, gruppövning och egen vald sång skulle 40 bli 20. Jag åkte hem från Göteborg glad, men fortfarande väldigt osäker på om det skulle gå vägen. Tre dagar senare får jag ett lite för tjockt brev för att bara innehålla ett nej tack och det visar sig att jag blivit antagen. Då fattade jag, att allt är möjligt, om man bara vågar vara lite crazy ibland.

Så i höst blir det Göteborg!!

Det är fint med livet, att det kan överraska en så. Och som inte egentligen är tråkigt och intetsägande utan tvärtom magiskt och fullt av fest och konfetti i luften och lyktor hängande i taket.

Här är sången jag sjöng dag två.