This is Neverland

En grej jag har börjar göra mycket senaste veckan är att höra på filmsoundtrack. Det började med att jag ville plugga med musik i bakgrunden, men jag har aldrig kunnat koncentrera mig om det är musik med text, så det måste vara något instrumentalt. Kom på att filmmusik ofta är det och nu är jag helt såld. Har lyssnar mest på soundtrack ur Pearl Harbour, Big Fish, Pride & Prejudice och Finding Neverland. Helt stört bra!

Livet från ett äppelträd

Vad bra allting blev mittiallt. Det är vid såna här tillfällen jag sätter på Tallest man på spotify och lägger mig på sängen och känner mig vacker och bäst i världen. Så där som man alltid borde känna. Har haft en fin dag, pluggat Ignatieff och sedan tillrett och ätit lyxmat hemma hos Eldslukaren. Vann en timme på vintertidslotteriet och åkte hem tillsammans med några monster & zombin på tunnelbanan.

Men det var något mer än det, och jag vet inte riktigt hur det gick till men kanske så här: Jag klättrade upp i ett äppelträd, såg ner över världen och tänkte att så här kunde livet alltid vara.

 

Det luktar böcker

Sitter i biblioteket och tentapluggar & äter onyttiga saker med dom här snyggingarna. En anonym av dessa två (Evelina!!) somnade just, haha. I biblioteket kan man tjuvlyssna på vad teologerna viskar om, och titta på vilken färgs strumpor de har på sig. (Killen till höger: gula. Alternativt.) Linnea ska inte gifta sig med Michael Ignatieff, säger hon. Det tänker inte jag heller, så kom igen alla singeltjejer, he is all yours.

 

Hello stranger!

Arkitekten såg inte ut som någon särskild, men knuffade man honom i axeln så kom han till liv och behövde inte vara främlingen mittemot längre. Det är så mycket roligare att vara vänner än främlingar, är det inte så? Vi behöver inte presentera oss, det säger ändå inte så mycket. Istället kan vi prata om det som faller oss in och skratta åt saker vi alla tre förstår och känna att vi hör ihop, om bara för tretton minuter. Och efter det var vi aldrig främlingar mer.

 











Minns du då vi plankade och dansade på tunnelbanan?

Because she moves in her own way

 














Det här är Ellen Modellen. Idag ska hon flyga flygplan! Yeyy

Man måste härma dom som vaknar och vet vad dom vill ha

Veckan börjar med Söndag

En ny vecka! Kan hända den blir lite epic, har det på känn.
Och det är nog bara att konstatera, söndagar har blivit en av mina nya favoritdagar.

Afterchurch igår på Bagelstreet

You and life remain beautiful

Kan inte fatta att jag ska få träffa Julle idag! Legendvarning!

And I plan to be forgotten when I'm gone

Hej världen! Det här var en ny dag med ny nåd. Det behövde jag, och det fick jag.
Skrev i min dagbok igårkväll innan jag gick och la mig "Imorgon blir det revange!" Och det blev det. This makes it jag mot jag 1-1. Det är faktiskt ofta så att man själv utgör sin största fiende...Tänk om man skulle försonas med sig själv så matchen kunde ta slut någongång och man kunde springa ut på ängen och dansa istället. Det var ju egentligen därför man var här.

Tallest man on earth - Wild hunt

Mina sista trettio dagar i livet.

Sitter på mitt rum och lyssnar på Backstreetboys som en annan femteklassare på 90-talet. Jag kommer somna så lycklig!

Har haft en skön söndag med skype på morgonen och senare kyrka på Göta Lejon. De va gött. För så säger man här. Killen som preddade var från Texas och han berättade att han gett sin församling hemma en "One month to live"-utmaning där alla skulle leva som om de bara hade en månad kvar att leva. Folk tog utmaningen på allvar och det hela resulterade i en rörelse av människor som försonades, tog initiativ, visade uppskattning och levde livet fullt ut. Han gav oss alla utmaningen, vad skulle du göra om det här var din sista månad? Hur skulle du använda din tid? Älskar när man får perspektiv på saker, och man måste tänka över vad som är värt något egentligen. Jag vill verkligen leva mitt liv så. Make it count.

Ljuvligt med ingen jacka i Oktober! Men nu smattrar regn på fönstret. Amazing, då kommer jag bara somna ännu bättre.