Into the wilderness

"Therefore I am now going to allure her, I will lead her into the wilderness 
and speak tenderly to her." Hos 2:14

Himlen är rosa

Våren har hittat till Stockholm. Och veckorna rusar. Jag åker till jobbet tidigt på morgonen och blir alldeles överlycklig över att himlen genom bussfönstret är rosa. Sprängfylld med tankar känns bussresan kortare än vad den i själva verket var. Allt runtomkring mig väcker saker, inspirationen är nära till hands hela tiden. Och livet känns så snällt.

Grym cover gjord av killar från hemtrakten. Repatrepeatrepeat.

Lördagsmirakel & söndagslugn

Igår var det lördag och för att vara korrekt så bör man ju gå på fest då det är lördag kväll. Och så blev det. När vi skulle gå in så skulle jag slå in koden men den var inte rätt, så dörren öppnades inte. Då slänger D ur sig på skämt "Helige ande säger till mig att det är 3578". Jag slår in koden, och dörren öppnas! Helt sjukt. Vi tänkte att det måste varit något fel, men testade dörren senare och det var bara den koden och den riktiga som funkade. Något profetiskt över den killen säg inte annat! Kvällen var jättetrevlig, och som alla dugliga fester slutade det med 90-tals disco till Las Ketschup, Eiffel 65, Rednex med flera.

Idag är det söndag. Och jag älskar söndagar. De är kravlösa, lugna, rofyllda. Jag har bara tittat på tv, pratat lite djupt och ätit mat. Nu är det snart dags för kyrka vilket betyder Jesus! Härligt.

Spend your time asking everyone else's permission, then run away and hide

 

Damien Rice - Coconut skins

Sov nu

Idag blev tillslut en bra dag. Det var ju tur. Men nu är den hursomhelst slut. Och imorgon kör vi igen. Tänk att man gör så hela tiden, dag ut och dag in.

Nuförtiden när jag ska gå och sova brukar jag sätta på Sara Bareilles - city, lägga mig i min säng och tänka glöm inte bort vem du är, Josefine Margaretha.

Bang bang you shut me down bang bang I hit the ground

Jag tycker om att leka. Jag tycker om att busa med människor, rita dom i ansiktet, leka krig och skjuta med osynlig k-pist eller knuffa ner dom i nån snödriva så dom får snö i nacken och överallt. Springa iväg med någon och gömma sig. Stå på händerna på gatan. När jag kan göra så, då är det ett tecken på att jag mår bra och på att jag trivs. Jag hatar känslan av att vara inburad i mig själv, stampa på stället och mumla när man är egentlig är så full av lek inuti. Det kan ju inte vara nyttigt att gå på så. Livet blir åtminstone bra mycket tråkigare än det kunde vara.

På väg hem från evening collage idag lekte vi lite, hoppade upp på saker och sprang hårt fast vi inte hade bråttom. Det är roligt med människor som är lite som en själv. Som också måste hoppa upp på saker och hoppa ner. Balansera på en kant. Skrika lite.

"Jag tycker om då man springer, inte för att motionera, utan bara för att man vill"
- Karin

Glöm inte vem du är

Never forget who you are, and what you're here for.