Jag tycker om att leka. Jag tycker om att busa med människor, rita dom i ansiktet, leka krig och skjuta med osynlig k-pist eller knuffa ner dom i nån snödriva så dom får snö i nacken och överallt. Springa iväg med någon och gömma sig. Stå på händerna på gatan. När jag kan göra så, då är det ett tecken på att jag mår bra och på att jag trivs. Jag hatar känslan av att vara inburad i mig själv, stampa på stället och mumla när man är egentlig är så full av lek inuti. Det kan ju inte vara nyttigt att gå på så. Livet blir åtminstone bra mycket tråkigare än det kunde vara.
På väg hem från evening collage idag lekte vi lite, hoppade upp på saker och sprang hårt fast vi inte hade bråttom. Det är roligt med människor som är lite som en själv. Som också måste hoppa upp på saker och hoppa ner. Balansera på en kant. Skrika lite.
"Jag tycker om då man springer, inte för att motionera, utan bara för att man vill"
- Karin
Fantastiskt fantastiskt! :) Jag tycker om när leken får lekas, och skriken skrikas. Annnars kan de glömmas bort alldeles, och det vore synd!
SvaraRaderaMin fina Jossan! Sluta aldrig leka, du har fått en fantastisk gåva, bevara den! Puss mamma
SvaraRadera